I det här trädet

Författare: Katarina Kieri och Per Nilsson
Tag dig i akt, besinna dig, kom ihåg grundregel nummer 1A: Tyck aldrig synd om dig själv. Tycka-synd-om-sig-själv är ett träsk, en kvicksand som drar ner dig, som gör dina ögon dyiga, som förlamar dig, som gör dig dum och trög.
Vilsenpojken, är han en sån som tycker synd om sig själv? Som tänker att åh, varför är det ingen som vill upptäcka hur intressant och spännande jag är innerst inne, varför är alla andra så ytliga och dumma och falska, varför är det ingen som visar mig vägen hem?
Vet inte. Bryr mig inte. Ska aldrig tänka på honom igen.

Majas morsas kompis sambo - och andra noveller

en gymnasieskola
ett par sammanbrott
några kärlekshistorier
en handfull svek
mycket rädsla
ännu mer längtan
elva noveller

Dansar Elias? Nej!

"Brev 120.
Saker som gör ont:
Ett lillfinger som gått av.
De järnhårda buskarna vid betonghusen.
Malmtågen och saxofonerna som
skär genom natten.
Skoskav, nageltrång, tandlossning,
vassa knivar, sparkar mot skrevet, ishockey-
puckar mot näsbenet, öroninflammation,
minus trettio, minus fyrtio.
Att man vänder fyrverkerierna ryggen,
ögon som gnistrar brungrönt.

E."

Vem är det Elias skriver brev till? Och vad har Anna-fladdret, Jussi Björling, ju-jutsu-Julia och tanten som ska dö gemensamt? Jo, alla griper de in i sextonårige Elias tillvaro. På något vis hänger allt ihop. På något vis behöver vi varandra för att bygga berättelsen om våra liv.

Ingen grekisk gud, precis

Laura är femton år. Anders Strandberg är kanske trettiofem. Hon är elev och han är lärare. Anders Strandberg är inte någon grekisk gud, precis, men Laura kan inte låta bli att tänka på honom, drömma om honom, möta honom...

Ingen grekisk gud, precis, är en spännande och brännande berättelse om kärlek, längtan och vänskap, skriven på ett språk som dansar lätt över sidorna.